Jag ser allt. Jag ser allt som ni inte vill att jag ska se egentligen.
Jag hatar er.

Edit: Ibland vet jag inte ens varför jag försöker.
Jag kanske vill leva i min lilla drömvärld, jag kanske vill vara naiv och tro på att det faktiskt är bra hela tiden. Att jag bara inbillar mig. Jag kanske vill det, för i slutändan går det dåligt ändå. Det gör det alltid. Så låt mig, låt mig vara glad för stunden och så tar jag skithelvetesångesten när det väl är dags, istället för att gå runt och påminnas och må dåligt över det hela tiden istället. Jag kanske vill ha det så.
Idioter.