Edit:
Jag är bäst på att skriva, för att sedan kunna radera allt.
Jag väntar på något, men jag vet inte vad.
Psykbryt.
tisdag 26 oktober 2010
söndag 24 oktober 2010
Fan vad jag bara velar. Fram och tillbaka. Skapar nytt, skriver, ångrar mig, raderar. Skapar nytt, skriver, ångrar mig, raderar. Alltid så, och kommer väl alltid att vara så lol jag suger. Jag har försökt att starta nya bloggar hit och dit hur många gånger som helst, men jag blir bara arg och tar bort dom för att ingen bryr sig ändå. Inte jag heller egentligen, jag vill bara skriva lite. Jag måste fan köpa en ny skrivbok.
Jag vet inte vad jag ville få ut av det här inlägget heller, jag kände bara stort behov av att skriva av mig. Jag vet inte heller vad jag ville skriva av mig. Men... ord. Bajs.
Har i alla fall haft en jättefin helg i Halmstad hos mitt hjärta. Vi gör inte mycket när vi är där, men ändå så gör vi allt som vi egentligen vill göra på något sätt. Så länge jag får vara med honom så skiter jag i vilket faktiskt. Mys. God mat. Kakor. Ljus chokladpucko. Umgås. Prata. Oliver och gänget. Peter pan. South Park. Tv-spel. Mer mys. Mer prat om allt och ingenting. Kärlek. Så fint.
Får mig att må så jävla bra.
Aj, hemma i Göteborg igen nu. Jag gillar att vara själv men inte att vara ensam. Jävla skitårstid. Höstfan. Hatar hösten. Hatar mörker. Har alltid gjort det och kommer mycket troligt att alltid göra det. Jag är lite som en omvänd vampyr. Behöver solljuset lika mycket som dom inte behöver det alls. Dock orkar jag inte inse det själv ibland. Men jag behöver ljus. Som en ensam jävla blomma i en mörk jävla skog. Behöver mitt solsken.
Nästa helg börjar höstlovet. Jag är så jävla trött på skolan nu. Jag brukar faktiskt inte vara det hela tiden. Tvärt om, jag gillar skolan. Men just nu, nej. Jag behöver paus. Jag behöver umgås med folk och vara med Anthon en längre tid. Lite som en refill av mina krafter så jag pallar till jullovet liksom.
Nedräkningen börjar nu.
Måndag, tisdag, onsdag, torsdag.
Fredag är chill liksom, då börjar det ju.
Men, fyra dagar. Det klarar jag nog fan.
Satsar nog ändå på sov- och zombietekniken.
1 2 3.. go!
Adios!
Jag vet inte vad jag ville få ut av det här inlägget heller, jag kände bara stort behov av att skriva av mig. Jag vet inte heller vad jag ville skriva av mig. Men... ord. Bajs.
Har i alla fall haft en jättefin helg i Halmstad hos mitt hjärta. Vi gör inte mycket när vi är där, men ändå så gör vi allt som vi egentligen vill göra på något sätt. Så länge jag får vara med honom så skiter jag i vilket faktiskt. Mys. God mat. Kakor. Ljus chokladpucko. Umgås. Prata. Oliver och gänget. Peter pan. South Park. Tv-spel. Mer mys. Mer prat om allt och ingenting. Kärlek. Så fint.
Får mig att må så jävla bra.
Aj, hemma i Göteborg igen nu. Jag gillar att vara själv men inte att vara ensam. Jävla skitårstid. Höstfan. Hatar hösten. Hatar mörker. Har alltid gjort det och kommer mycket troligt att alltid göra det. Jag är lite som en omvänd vampyr. Behöver solljuset lika mycket som dom inte behöver det alls. Dock orkar jag inte inse det själv ibland. Men jag behöver ljus. Som en ensam jävla blomma i en mörk jävla skog. Behöver mitt solsken.
Nästa helg börjar höstlovet. Jag är så jävla trött på skolan nu. Jag brukar faktiskt inte vara det hela tiden. Tvärt om, jag gillar skolan. Men just nu, nej. Jag behöver paus. Jag behöver umgås med folk och vara med Anthon en längre tid. Lite som en refill av mina krafter så jag pallar till jullovet liksom.
Nedräkningen börjar nu.
Måndag, tisdag, onsdag, torsdag.
Fredag är chill liksom, då börjar det ju.
Men, fyra dagar. Det klarar jag nog fan.
Satsar nog ändå på sov- och zombietekniken.
1 2 3.. go!
Adios!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)