Anthon tyckte att jag skulle börja skriva här igen, och jag tycker själv att jag borde det. Det är säkert bra för mig. Få ut mina aggressioner. Blir så jävla bitter annars, och då tröttnar bara fler människor på mig. Har inte riktigt råd att förlora fler vänner nu känner jag.
Har bestämt mig hur många gånger som helst för att alltid försöka vara glad och trevlig.
Jag vill verkligen det, jag tycker om att vara det. Andra blir glada då också. Eller, jag är väl snarare mindre jobbig då. Jag och mina komplex för att vara jobbig, jag vet.
Men jag vill verkligen inte vara detasdkjasfeOOUUHHAAAGGJGHGJGGJKFJ.

Tisdag, onsdag och torsdag kvar. På fredag kommer Anthon. Alltså, patetiskt. Jag träffade honom hela helgen, och ändå äter ett litet djur på mitt hjärta, och jag vill bara spola fram tiden tills vi ses igen. Jag tycker om att vara med honom, väldigt mycket. Det är då jag faktiskt mår som bäst.
Och, tro det eller ej, när jag är i skolan. Hos Beccis och Olivia osv. Då känns det också bra.
Och hemma är det ju alltid okej. Men annars, ouh. BLÄBLÄBLÄ.

Insåg igen varför jag inte skriver här. För jag bara klagar.
Men det får vara så.

Det känns redan lite bättre. Skriva är bra, vet ni det? Det är faktiskt. bra. Man mår bättre, tömmer sig på onödiga tankar. Sådana som ingen egentligen vill höra om eller som man ens tänker på att berätta för andra om, men som egentligen vill ut i det fria ~~~~