Jag
hatar
mig
själv
när
jag
aldrig
kan
bestämma mig.

Skriver en text. Får ångest. Raderar. Lägger upp en bild. Får ångest. Raderar.
Så enkelt allt vore om inte dom där jävla tankarna kom upp hela tiden. Jag förstår inte ens varför. Jag vet att det inte är något fel på mig. Jag vet om det. Jag tycker om mig själv. Men ibland sviken självförtroendet en aning. Det till och med sviker helt och hållet vissa dagar. Allt går åt helvete och jag vill bara sova tills det blir en ny dag.

Jävla bögkropp.
Jävla böghjärna.
Jävla bögmigsjälv.