Kan inte sluta påminna mig själv om att jag har världens bästa vän, jag ser henne nästan som min syster, med tanke på att vi har varit vänner under i stort sett hela min livstid. Och jag har alltid haft världens bästa vän, även om vi glidit ifrån varandra lite då och då. Men nu kan jag inte riktigt beskriva min lycka och lättnad för att vi har hittat tillbaks till varandra igen.
Det är fan alltid du och jag, Hannah.



Haha jag lovar att jag egentligen har downs...