Jag är visst inte så bra på att lyssna och förstå längre. Det känns bara som om det enda jag gör är att tynga ner dig och förstöra dig mer, som du nu har sagt så länge. Jag menar det ju inte. Jag vill vara bra. Men det går inte. Jag kan inte längre. Och jag vet ju inte varför. Jag har helt enkelt tappat förmågan, och den där lilla gnistan som fanns för länge sen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar