Jag fick en sån tankeställare när jag läste Phias senaste blogginlägg.
Det som inte dödar, gör en starkare. Har du förlorat något som betytt mycket för dig?
Jag antar att det är över nu. Du verkar i varje fall inte orka anstränga dig för att göra det bra igen. Och det gör så jävla ont i mig att se hur lite vår vänskap betydde för dig egentligen. För du var något av det viktigaste i mitt liv. Jag har aldrig, aldrig någonsin mött någon som är mer lik mig än du är. För fyra år sedan fann jag min andra halva. Min absolut bästa vän. Du är nog den som sårat mig flest gånger. Och då menar jag verkligen allvarligt. Men det är bara för att du betytt så jävla mycket. Och det som inte dödar en, gör en bara starkare. Jag tror att om inte jag hade gått igenom allt det här så hade jag aldrig varit den jag är idag. Jag hade inte varit lika stark. Jag hade i varje fall inte varit jag. Så på något sätt har jag väl dig att tacka för det.
Jag vet inte.
Jag hoppas ändå varje dag att du ska förklara varför.
Jag hade också en bästa vän som sårade mig så många gånger att jag tappade räkningen. Ändå kröp jag alltid tillbaka, för jag kände mig svag utan henne.
SvaraRaderaMen som du sa, jag tror att vi även ska tacka dessa personer. Eftersom de gjort oss till dom vi är idag.
Du är bra Maja, om inte bäst.
<3
Huh, tänker ibland tillbaka på det som hänt och tänker att det hade varit mycket bättre om jag gjort någonting annat i en viss situation... men om ja gjort det hade jag inte varit mig själv och palla inte vara sig själv.
SvaraRaderaJa tycker kanske fortfarande att det som hänt sög fett hårt, men frågan är om det egentligen lett till något dåligt. Kommer aldrig få veta förrän jag vet om mitt liv kommer sluta bra eller dåligt.
Känner mej som e livsfilosof...