Ajoj

Vaknade av spöregn som slog mot mitt fönster.
Och idag känns det som om lovet redan är slut.

Jag har redan ångest inför ny skola. Även om det är drygt två veckor kvar. Nya människor. Nya lärare. Nya regler och normer. Hur man ska vara. Hur man ska bete sig. Allt. Å andra sidan slutade jag bry mig om sånt för flera år sen, dock förlorade jag nästan mina bästa vänner pga det. Men har jag klarat det en gång så klarar jag det nog igen. Dessutom, en nystart är aldrig fel. Och jag har ju alltid Sandra och Ebba där.

Nu lyser solen igen. Det jävla vädret kan fan inte bestämma sig.


Och jag är nog kär.