Kanske dags med en uppdatering.
Jag mår bra. Faktiskt. Helt jävla underbart om jag ska vara ärligt. Världens finaste kille sitter med mig i min källare och spelar tvspel och ser allmänt nöjd ut. Fyra månader har gått så jävla fort. Men helt galet lätt. Bara flugit förbi som om det vore det enda rätta i världen och jag är så jävla glad och så jävla kär. Jag kan nästan inte fatta det själv, men han är min. Min Anthon.

Nu ska jag gå och pussa på honom hiohiho.

Jag känner mig VÄLDIGT mogen som sitter och lyssnar på Alesana. Men liksom... Ah det går inte att hjälpas ibland heh. Det är helt galet hur fort tiden går. Jag blir lika förvånad varje gång jag inser det. Det känns verkligen som om det var förra veckan som jag satt och stoppade nejlikor i en apelsin i vardagsrummet. Men det var ett år sedan. Imorgon är det julafton, igen. Åka och fira med mina wonder cousins och den halvan av släkten. Helt okej. Men still, samma gamla rutiner.

Vi åker och hämtar upp min mormor och morfar runt två tiden, åker till min moster och morbror och kusiner. Chillar (eller inte jag, min bror och våra kusiner med tanke på att alla fyra säkerligen har damp eller något ditåt). Tvingas se på Kalle Anka osv. Äter fet lunch/middag. Äter efterrätt + öppnar julklappar. Ibland kommer tomten, om någon orkar anstränga sig så mycket. Jag kan erkänna att jag fortfarande är sinnessjukt rädd för den helvetes tomtemasken. Jag hatar den av hela mitt hjärta. Sen chillar vi ett tag till tills mormor och morfar blivit trötta, och då måste vi åka hem.

Funny.

God jul, fuckers.
Ha en trevlig julhelg!

Idag har jag faktiskt umgåtts med min lillebror hela dagen. Helt ärligt så känner jag mig bra. För jag har varit väldigt, väldigt dålig på att finnas där för honom på senaste tiden, vilket gör mig otroligt besviken på mig själv. För jag vet hur mycket han ser upp till mig egentligen.

Vi gick ut och jag fotade lite. Gick till ICA och köpte Oreos, cola och jordnötsringar osv.
Sen gick vi hem, pratade om allt och inget. Såg på film. Värd dag.




Önnered har fått snö<3


lol


Fin_chey utan smink och sådär.

Jag fick en sån tankeställare när jag läste Phias senaste blogginlägg.
Det som inte dödar, gör en starkare. Har du förlorat något som betytt mycket för dig?

Jag antar att det är över nu. Du verkar i varje fall inte orka anstränga dig för att göra det bra igen. Och det gör så jävla ont i mig att se hur lite vår vänskap betydde för dig egentligen. För du var något av det viktigaste i mitt liv. Jag har aldrig, aldrig någonsin mött någon som är mer lik mig än du är. För fyra år sedan fann jag min andra halva. Min absolut bästa vän. Du är nog den som sårat mig flest gånger. Och då menar jag verkligen allvarligt. Men det är bara för att du betytt så jävla mycket. Och det som inte dödar en, gör en bara starkare. Jag tror att om inte jag hade gått igenom allt det här så hade jag aldrig varit den jag är idag. Jag hade inte varit lika stark. Jag hade i varje fall inte varit jag. Så på något sätt har jag väl dig att tacka för det.
Jag vet inte.

Jag hoppas ändå varje dag att du ska förklara varför.

These citylights will never be as beautiful as your eyes ~

1 ‎maj ‎2008


15 ‎juni ‎2008


24 ‎juni ‎2008


15 ‎augusti ‎2008


11 ‎januari ‎2009

‎
21 ‎januari ‎2009

‎
27 ‎februari ‎2009

‎
28 ‎februari ‎2009


11 mars ‎2009

‎
29 ‎mars ‎2009

‎
8 ‎april ‎2009


‎21 ‎april ‎2009


11 ‎maj ‎2009


23 ‎maj ‎2009


16 ‎juni ‎2009

‎
14 ‎juli ‎2009


‎24 ‎juli ‎2009

‎
24 ‎augusti ‎2009




‎
12 ‎november ‎2009

Det är hemskt, hur man bara kan bli så kall. Så jävla kall mot personer man en gång känt så jävla väl.

Nästan varje dag så ser jag folk på bussen eller spårvagnen som jag gått i samma dagis, skola, klass eller annat som i flera år. Några som jag kände jättebra. Dom hälsar inte längre. Ger inte ens ett litet leende, inte en endaste liten vink om att man faktiskt varit vänner. Du tvingade mig att skriva i din jävla "Mina vänner" bok för några år sedan, då kan du väl för fan säga hej ditt patetiska äckel, vill jag skrika. Inte för att jag vill tillbaks dit. Nej, mest för att rätt ska vara rätt. Lite allmänt trevlig kan man väl vara?
Människor är allt för kalla nu för tiden.

Jag höll på att förlora min absolut bästa vän i hela vida jävla världen en gång, men det gick bra till slut. Och jag vet inte vad jag skulle ta mig till utan henne.

Låt mig inte gå igenom något sådant igen. Jag orkar inte.


Det snöade idag. Jag måste erkänna att jag blev glad. Jag vill ha snö. Och eftersom alla vill veta vad jag sysslar med i mitt patetiska liv så kan jag berätta att jag sitter och skriver om EU:s regler om föräldraledighet. Inte så jävla underhållande, men jag försöker. Jag vill behålla mitt höga betyg i samhäll. Det är ju faktiskt något av det otroligt få saker som jag är bra på. Skulle vara kul att lyckas någon gång igen. Äckliga liv. Tanken på Anthon håller mig uppe. Han är fin han.

Nu ska jag skriva vidare.
Good luck, brain!
Lev väl.